Sorg är en normal och naturlig reaktion på en förlust i livet.

Det gör också att alla dina känslor är mänskliga och lika naturliga.

Sorgen är känslor som kommer av en förlust av ett välkänt livsmönster. Känslorna kan ofta vara motstridiga.

Många tror att sorg bara kommer ur förlusten av en fysisk person - ett dödsfall - men sorgen kommer likväl från många andra typer av förluster. Det kan exempelvis vara en separation, barnlöshet, förlust av tillit, en flytt, pensionering, kontakt med barn, ekonomi, förlust av husdjur mm.

Vi sörjer alla förändringar av förhållanden som vi själva anser betytt något för oss - vilket därför också gör dem känslomässiga.

De motstridiga känslorna

Att sorgen ofta kommer med motstridiga känslor kan ibland vara svårt att förstå.

När jag var tio år vaknade jag av att det ringde i telefonen. Min mamma svarade, och jag märkte att det var något speciellt med samtalet. Samtdigt såg jag att pappa inte låg i sängen, han var inte hemma. Det var sjukhuset som ringde för att pappa var där - efter att ha försökt ta livet av sig.

Han överlevde men gick bort 14 år senare. 14 år som också innebar ca 5000 nätter där jag gick och la mig med en oro att vakna till att han hade försökt igen. Varje natt.

När pappa gick bort så var jag såklart helt förkrossad. Minst sagt. Det gick blixtsnabbt, jag var inte hemma - inget avsked. Avgrunden öppnade sig. Jag förlorade inte bara honom, jag förlorade också allt som vi två som pappa-son hade kvar att dela i våra fortsatta framtida liv.

Jag förlorade dock också den oro jag haft på nätterna, vilket faktiskt också gav mig en form av lättnad. Att dessa motstridiga känslor, på olika sätt, även för med sig skuld och skam är väldigt vanligt (Varför känner jag såhär? Får jag verkligen känna såhär? Jag är en dålig människoa som känner såhär, etc.). Känslorna är motsridiga - aboslut - men med samma rättighet att få ta sin plats.

Omvärlden och andras förhållande och syn på din sorg

Samhällets förberedelse är nära på noll. Vi vet mer om första hjälpen än hur vi hanterar våra känslomässiga förluster.

“Gråt inte, vi fixar en ny katt”
”Var inte ledsen, du kommer snart träffa en ny”
“Ge det bara lite tid”
“Du behöver bara aktivera dig”
“Var stark för andra”

=

1. Var inte ledsen
2. Ersätt förlusten
3. Sörj i ensamhet
4. Tiden läker alla sår
5. Var stark
6. Håll dig sysselsatt

Jag har tyvärr mängder av personliga erfarenheter kring hur hanteringen av känslorna slutar med - just ingen hantering. Vi har istället blivit påtvingade en helt felaktig form av intelluktalisering av våra känslor. De runt omkring oss vill väl - resultatet blir dock att vi känner att det är fel att känna (vilken paradox!).

Skuld, skam, saknad, längtan, övergivenhet, sårbarhet och mängder av andra känslor trycks undan. De lämnas obearbetade i vårt hjärta, och sätter sig i vår kropp.

Tyvärr blir effekten av detta att det skapar en totalt felaktig bild av vad läkning innebär.

Du - skådespelaren

“Jag mår bra” och alla andra ansikten som du använder dig av för att hålla bilden och skenet uppe.

Den felaktiga bilden av vad läkning innebär är också ett av de största hindren som du som sörjande måste ta dig igenom. Du klär dig i leendet, “mår bra för familen” eller andra skepnader som du - förmodligen ganska framgånsrikt - lärt dig använda dig av.

Intellektualiserandet av din sorg ökar tyvärr bara risken för isolering och det är lätt att känna sig ifrågasatt, utvärderad mm. Till slut har det gått så lång tid så en sörjande “låtsas ha tagit sig igenom sin sorg”. För egen del så gjorde jag det i 35 år när det gäller förlusten av min mamma.

Att säga “jag mår bra” hjälper tyvärr inte ditt brustna hjärta utan distraherar dig (och andra) och känslorna och smärtan lever kvar i ditt hjärta.

Eftersom de brustna känslorna bor i hjärtat (och inte i en rationell och intelluktaliserande hjärna) så ökar bara trycket i dig. Ett tryck som enkelt kan beskrivas som en tryckkokare.

Den obearbetade sorgen

Obearbetad sorg konsumerar stora mängder energi - din livskvalitet är valutan.

Det tål att upprepas igen. Din sorg är din, och den är unik. I många fall går det att “ta på” den låga energinivån hos en sörjande. Andra har den (kanske med hjälp av “jag mår bra”-ansiktet) gömd under ytan och tar sig kanske uttryck i ett ältande, en önskan om att allt var annorlunda, att saker inte hade hänt, att livet tagit en annan riktning eller inte minst ett beteende som kan beskrivas som “tillfälliga lättnader”, dvs sånt som tillfälligt kan verka lätta på trycket. Det kan vara droger, sex, alkohol, jobb, träning mm.

Att leva med och hålla fast i sina obearbetade känslor konsumerar energi. Och brist på energi sänker din livskvalitet.

Bearbeta din sorg

Att ta första steget mot att bearbeta din sorg är att ta ett ansvar för den smära du upplevt och upplever. Att aktivt välja möjligheten att ta tag i alla känslor, ältandet, skuld, skam och inte minst önskan om att allt idag skulle varit annorlunda.

Ett beslut som bara du själv kan ta.